Hemligheten
Jag stog på vägen utanför Hennes hus. Det var eftermiddag och solen höll på att gå ner. Dörren var stängd, inte för att jag väntade på att den skulle slå upp. Jag stod där och iakttog Hennes hus. En mörkare färg av röd klädde huset och fönsterkarmarna var vita. Om man räknade bort den 'mörka kraften' så var det ett ganska normalt hus. Jo, det var som en mörk kraft, ingen visste vartifrån den kom, men den fanns alltid runt Hennes hus. En känsla inom mig skrek till mig att det inte var säkert vid Hennes hus, att det var farligt. Men jag ville inte lyssna, jag ville inte tro på att Hon var farlig eftersom jag kände någon sorts samhörighet med Henne,någonting jag inte förstod mig på.
Alla i skolan kallade henne Henne, Hon eller Tjejen eftersom de inte hade någon aning om vad hennes namn var. Det hade inte jag heller. Men en sak visste jag, och det var att hon hade hemligheter, många hemligheter. Såklart visste jag inte om någon av de, jag kunde bara gissa. Jag hade en teori om att Hon var en föredetta mördare eller liknande men det var inte så troligt.
En plötslig inpuls fick mig att ta ett steg framåt, mot den stängda dörren. Ingenting hände. Jag tog ett steg till, coh helt oväntat mörknade himlen och kraften runt huset blev starkare och mer intensiv. Dörren flög upp med en smäll och jag ryggade tillbaka fem steg ut på gatan. Hon stod i dörröppningen och Hennes blick, även på avstånd, borrade sig iskallt in i mig. Om blickar kunde döda skulle jag varit en hög aska vid det här laget.
- Gå. Härifrån.
De två orden kom med stor kraft mot mig, även om Hon nästan viskade ut orden.
Medan Hon öppnade munnen innan Hon utalat orden skymtade jag två tänder bland de andra normala. De glimmade till och jag såg att de var spetsiga och alltför vita och välvårdade. Men jag förstod vad de var. Det var vampyrtänder.
Och jag sprang. Jag vände på klacken och sprang allt vad jag hade därifrån. Jag tänkte aldrig komma tillbaka till Hennes hus, för jag visste hennes hemlighet. Hemligheten om att hon var en blodsugande vampyr.
Det blev en väldigt kort berättelse, men hoppas ni gillade den ^^
// The BookWorm
Alla i skolan kallade henne Henne, Hon eller Tjejen eftersom de inte hade någon aning om vad hennes namn var. Det hade inte jag heller. Men en sak visste jag, och det var att hon hade hemligheter, många hemligheter. Såklart visste jag inte om någon av de, jag kunde bara gissa. Jag hade en teori om att Hon var en föredetta mördare eller liknande men det var inte så troligt.
En plötslig inpuls fick mig att ta ett steg framåt, mot den stängda dörren. Ingenting hände. Jag tog ett steg till, coh helt oväntat mörknade himlen och kraften runt huset blev starkare och mer intensiv. Dörren flög upp med en smäll och jag ryggade tillbaka fem steg ut på gatan. Hon stod i dörröppningen och Hennes blick, även på avstånd, borrade sig iskallt in i mig. Om blickar kunde döda skulle jag varit en hög aska vid det här laget.
- Gå. Härifrån.
De två orden kom med stor kraft mot mig, även om Hon nästan viskade ut orden.
Medan Hon öppnade munnen innan Hon utalat orden skymtade jag två tänder bland de andra normala. De glimmade till och jag såg att de var spetsiga och alltför vita och välvårdade. Men jag förstod vad de var. Det var vampyrtänder.
Och jag sprang. Jag vände på klacken och sprang allt vad jag hade därifrån. Jag tänkte aldrig komma tillbaka till Hennes hus, för jag visste hennes hemlighet. Hemligheten om att hon var en blodsugande vampyr.
Det blev en väldigt kort berättelse, men hoppas ni gillade den ^^
// The BookWorm
Kommentarer
Trackback
